Cederberg

I have not told you about the Cederberg. Cederberg was a while ago though. Me Inge, Niclas, Fredrik and Zabine. Non of them that here are any longer, went to Cederberg. Cederberg is up north, took us four hours to drive there. We arrived late in the afternoon, the weather was still hot, actually the hottest day I ever experienced here in South Africa, maybe it was also because the place we stayed at was right in between mountain in a little valley. We had brought food from home so in the evening we prepared our dinner. Then we spoke to the friendly man who lived in the lodge, the man lived there with his family and another crazy guy that came some years ago to help build up the house, then decided to say in their company. Now he is working on his art gallery, selling paintings to Cape Town gallery. Anyhow our man sat down with the pipe in his mouth and explained us how to get through the hike. The place we stayed at was called the Oasis it had pretty little garden with different fruit trees, one of them with the exotic figs. They sure put a spark in all of us. The next day up the mountain we all felt them in one or another way. We sat our alarm clock at 4 am in the morning not to be in the sun when climbing up the mountain. The mountain walk took us about four hours soaked in sweet although hardly in the sun. Well up in the mountain the fun started, not that it was boring walking up the mountain it was a beautiful view, it’s a great feeling to be up the top. On top of the mountain there were grots and and clefts that we had to go through. We also had to make it through a couple of obstacles, very fun. Fredrik had to struggle to climb it up while Niclas was pushing him behind, pretty funny sight, there one picture there that you can se. Another funny obstacle were when you had to crawl on your back, the push yourself between to rocks, like having the rock in your lap. Around noon we sat down to have our lunch, while we sat there we heard the screaming of the baboons, they can be pretty loud. Fortunately no one attact us. The next goal was to hike to the arch. Its looked as it would be close to were we where standing but actually it was one hour away. Well it was a great day. That realxing moment we had when we came back was also wonderful I must say. at dinner the kids of the owner came to join us for playing. The following day we went for another hike, not as hard as our previous one, but we saw a fiew things though. We went to a place were you could se buchman paintings. Then after that we went to a lagun were you could jump from 11 meters, I did not dare dooing it, to afraid of hights, but Fredrik did it. Back to the lodge we said goodbye, signed the cap that I borrowd, unfourtunatley we had no swedish flag with us. But we pointed out on the map were we lived and made mark there. It was a great trip. This was 2 month ago though...
Check out the photos!

Nu var det ett bra tag sedan. Den har hänt tusen saker sen jag sist skrev, ska se om jag kan skriva ihop ett inlägg över perioden som sträcker sig väl över en månad… knappt det går.
Helgerna brukar vi åka på utflykter för att se så mycket som möjligt Sydafrika. Vi innefattar nu mera jag Indra, Ester, Dennis och Ingeborg, då mina kära svenska grabbar farit hem till Sverige sen över 2 veckor sedan, i samma veva som svenskarna lämnade åkte Inge hem, tjejen som kom hit samtidigt som jag och som jag gjort de flesta utflykterna med. Men jag trivs fortfarande jätte bra, längtar inte hem för fem öre…;o) Jag har varit och dykt, och dyka ska jag göra snart igen mina kompisarna håller för tillfället på att ta certificat. Jag och en tysk kille Florian hyrde dykarutrustning för några helger sedan, bokade en båt tur, mannen som hade hand om båt utflykterna blev överförtjust då han fick höra att jag var svenska, jag fick sedan reda på att hans fru var svenska och han hade två svenska killar som jobbade åt honom. Väl i båten efter en ganska stressig morgon då vi hade svårt att hitta dykarcentret var det bara till att njuta. Vi dök utanför Hout bay vid ett vrak. Äntligen nere i vattnet, svin kallt dock men lite mystiskt med alla mörka hål som leder in i det sjunkna skeppet. Ett tag undrade jag varför alla stannade till, jag vände mig om och tittade åt andra hållet och fick syn på ett hav av lekande sälar med stora skräckinjagade tänder, efter att ha blivit biten av en pingvin var det lika bra att inte vifta allt för mycket så jag flöt stilla runt sälarna. Jag älskar verkligen att vara under havsytan. Nästa gång ska vi dyka i indiska oceanen där det är något varmare i vattnet. Senare på kvällen åkte vi till Stellenboch och hälsade på Johan och kompani, några svenska killar som Niclas och Fredrik träffade på planet till Kapstaden. Jag Niklas Fredrik Florean och två hollänska tjejer som precis flyttat in i min korridor festade hela natten i Stellenboch. I Stellenboch ligger huvud universitetet, vårat campus tillhör Stellenboch men eftersom det är ett medicinskt fakultitet ligger vårat campus vid ett sjukhus. Stellenboch campus är mycket finare än vårat campus men det har sina fördelar och nackdelar, vi tar oss ut och ser kanske mer av landet då vi är beroende av transport medens studenter som bor i Stellenboch kan precis som i Europa gå ut på restauranger och ta sig hem till fots på kvällen. Det var en mycket förkortad story av ett av mycket som hänt. Knappt jag fick med något nu.

Förutom alla äventyr i Sydafrika jobbar jag varje dag med mitt x-jobb. Mina experiment görs på råttor. I början när jag kom hit var jag skräckslagen minst sagt, jag har fobi för råttor och här begär dom att jag ska ta i dessa odågor. Jag blev tilldelad tre experiment kullar och tre kontroller. Experimentet går ut på att skilja rått mamman från dess ungar tre timmar per dag under två veckor, därefter dödas rått ungarna vid dag 21, nästa kull vid dag 35 och den sista experiment gruppen vid dag 68. Experiment råttorna ska vara mer stressade än kontrollen. Hela proceduren då vi dödar råttorna är ganska så brutal, så jag ska inte skriva i detalj vad som händer. Men jag kan säga at jag mor inte bra av det för fem öre. Härom veckan dog en av mina råttor av okänd orsak, vi var inte riktigt säkra på om ungen var död så vi la tillbaka den i buren med dess mamma, stax därefter hörde vi ett knastrande i buren och där sitter mamma och käkar upp ungen, gissa om jag fick panik.
Men oroa er inte jag överlever rått experimenten, trodde dock inte att jag skulle göra det i början men nu plockar jag upp råttorna i svansen utan problem. Mina kompisar jobbar på sjukhuset ser en he del misär, härom natten jobbade Indra på trauma avdelningen. Hennes patient var en medvetslös kvinna, misshandlad efter att ha blivit våldtagen. Mellan hennes ben hängde ett dött foster, hennes huvud var uppsvullet till dess dubbla storlek, något så brutalt. Kvinnan var endast 15 år gammal och gravid, världen är grym. Här i Sydafrika sker våldtäkter och mord varje dag det är inget som uppmärksammas. Dom fattiga människorna som bor i kåkstäderna har en helt annan livsuppfattning än vad vi har. Livet för dom är inte lika värdefullt. Nu ska jag återgå till mitt på andra sidan jordklotet. Kram!