För att jag ska skriva i min blogg krävs en viss melankoli, mörker regn och nostalgi… Lägger upp lite bilder sex månader senare från den fantastiska resa jag och tjej kompisarna gjorde i sommras till La France…Voila!
En allt för tidig morgon på Säve flygplats.
;) Heeeeeeeeeeeeeeelt galet ( kl ~03.00)
En mycket nöjd Tilda med våra matroser Olivier och Steeeeelan vid sin sida.
Sexy prizzzzzzze Pamela..;), Linda å Ullis på café!
Dags att resumera det gångna året kanske, eftersom jag inte skriver så ofta… Men mitt liv känns hektiskt ibland skyller jag på, eller helt enkelt händelserikt faktiskt.. Bara när jag sitter i mitt gamla barndoms rum ute på vischan söder om Göteborg står tiden stilla. Härute förändras ingenting kan tyckas, men det kan också kännas skönt ibland.
I början av förra året läste jag socialantropologi, och intresset för filosofi har växt allt större dock såg jag antropologi studierna mer som ett litet break i väntan på en mastersutbildning i Malmö. Min lilla paus i antropologi gjorde mig ändå gott, därefter for jag till Malmö, jag tog mitt pick och pack efter en gyllene sommar med många sköna sommarkvällar vid kusten. In dagandes på min första lektion kommer en professor i röd skjorta förespråkandes kommunistiska åsikter med en glimt provokation. Han visade sig ändå vara en vis bohem som lever upp till det han säger och sådana människor respekterar jag helt ut oberoende av hans politiska nostalgiska åsikter om hur mycket bättre det var förr.. Men det jag skulle läsa i Malmö var inte alls vad jag trodde det skulle vara, men med ett ganska så roligt slut hade vi en fest hemma hos en klasskamrat där vår lärare var inbjuden och skjutsade hem oss i sitt hem, dvs. hans husbil, med neddragna rullgardiner färdades vi genom Malmö stad gömda för polisen, vid lämpligaste rödljus steg vi av i nattens mörker. Trots tron att det här var vad jag ville blir inte allt som man tror eller önskar, och visst kan det känns skönt, vi lever i ovisshet, men det är fortfarande du själv som bestämmer i slutändan, jag kunde uthärda utbildningen ett tag till kanske men varför stanna på en plats som känns helt fel.
Tillbaka i Göteborg fick jag mig en tankeställare, men ett brustet hjärta går man djupare in i sig själv och funderar ännu mer på vad som egentligen skulle passa en bäst och vad man trivs med, det kanske var meningen att jag skulle flytta mer till Malmö inte trivas och finna något mycket bättre där allt faller på plats. Då kom jag fram till att fortsätta i det spår jag från början tyckt om och nu avslutar jag det med farmaceutiska studier. Ja riktigt så kort var väll inte mitt gångna år.. En av min bästa vänner hann gifta sig också och jag tärna, ett mycket vackert laddat bröllop jag tror levde upp till all hennes önskan.
Det nya året börjar jag med att flyttar från min systers lägenhet in hos en kompis då lägenheten jag hyrde ut inför Malmö fortfarande är uthyrd till och med juni. Jag uppskattar mer och mer de när och kära jag har, efter erfarenheter om att man tror sig veta var man har människor med som sendan ändrar sig eller vänder ryggen till. Dåligt slut kanske. Men jag tror ändå fortfarande på människan och jag har fortfarande drömmar, det anser jag ändå viktigast i all min enkelhet..;o)
Jag ska bli farmaceut! Var på mitt första seminarium i farmacoterapeutisk sjukdomslära i torsdags, om intressant! Kände mig helt rätt placerad. Seminariumet handlade om smärta samt vilka läkemedel man skulle kunna använda i olika ingrepp. Tjejerna verkar ha stor koll på läkemedelsnamn, där ligger jag dock en bit efter.
Hädan över finner ni mig inbiten i FASS, tragglandes all denna uppslagskunskap, kan vara bra att veta om jag inte dyker upp på den/det, den där...
Citerar klassen; de svarar på frågor som för det mesta brister i kunskap om processerna bakom ändå viktiga förlopp. Så även om läkemedelsnamnen inte sitter i än, har jag större förståelse av den bakomliggande fysiologin! Man kan säga att Biomedicin har klart tjänat sitt syfte.
Biologen bland läkemedels nissarna…. På återseende!
Jag vet någon som bli glad att jag skriver ett inlägg i min blogg, bäst att inte lova för mycket bara. Lever sällan upp till, trots allt önskan om att skriva mer. Håller med om att det är skönt att skriva av sig lite då och då, men svårt att hitta balans i sitt skrivande, ständigt pendlar man någonstans mellan det privata och det offentliga och ibland är det svårt att välja sida. Vill oftast inte lämna ut mig helt, så istället handlar min blogg i det flesta fall om bizarra saker som tycks förfölja mig.
Nåväl tillbaka till verkligheten, jag befinner mig på västkusten i Göteborg på toppen av stan; Masthugget, klart det mysigaste området i Göteborg. Nästa vecka får jag reda på om jag kan läsa kurser som kompletterar min utbildning mot en farmaci examen.. Hoppas! I så fall blir det nära till medicinarberget. I väntans tider jobbar jag som lärarvikarie, ett utmanande åtagande, väldigt kul samtidigt som man får otroligt mycket tillbaka av barnen. Varje dag upptäcker jag nya saker. Varvar improviserad undervisning med allt från högläsning till att förklara matte tal på tavlan. Stor inlevelse och involvering av elever går oftast bäst hem. Nu ska här lagas middag, snart kommer Linda, Yanniv och Henrik på middag.
OK jag har bestämt mig för att återuppta min blogg, efter att ha surfat in på andras boggar och diverse space blir man liksom lite inspirerad… Dessutom händer det ju saker konstant som kanske bör skrivas ner, men den här gången ska jag inte känna mig tvingad till att skriva om alla händelser. Här kommer en liten story: En eller två helger sedan var jag och åkte skidor med dom på restaurangen jag jobbar med… Det var det roligaste jag varit med på länge, jag var och levde i en komedi… *skratt. Det första våran hyperaktiva studsande chef gör, är att ta oss nybörjare upp på i den röda backen.. En av våra killar följer efter och pang in i en annan från jobbet. Han slår i huvudet och börjar blöda, våran chef swichar ner i backen och hämtar hjälp, upp kommer en skoter och vår kille får lugna ner sig fast besluten om att aldrig mer åka skidor… Efter en tag så börjar han dock om i barnbacken.. Jag åkte som en kanon kula fram och tillbaka i backen, såååååå kul kanon kul.;o) Sista åket tar jag i som mest, och pang faller jag med benen på obekvämt vis, jag reser mig upp efter mycket möda och snärta i benet, men eftersom jag är långt från att var nere på markplan, tar jag i en sista gång och trillar och hamnar på samma onda ställe…och här sitter jag med bandage runt mitt knä, tror visst jag har vrickat det på något vis, för ont gör det.. Kan inte längre springa ifatt bussen, nu måste man planera tider.. Herre guuuu vet hur svårt det är för mig… Varje dag lyckas jag ändå behöva kuta ifatt den sista biten i "buss och spårvagns kaos i Göteborg".
Jaap var här på besök, gissa om vi hade kul... Den mannen vet verkligen hur man förgyller vardagen.. I vanlig ordning råkade vi ut för äventyr, vår andra semester tilsammans och ständigt lustiga förteelser. Men alla problem är till för at lösas. Jaap kom på fredagen, lördagen var vi på fest. Därefter började vårt planerande, har dock svårt för det där ordet då det faktiskt inte stämmer överens med oss, impulsiva förslag stämmer bättre.. Söndagen åkte vi hem till mina föräldrar och Jaap stormtrivdes prata med mamma på Hollänska.. Näväl därifrån började vårat äventyr med mina föräldrars bil... Vi bestämde oss för Oslo.. Och Oslo blev det, så långt gick det bra.. Kul stad... Verkligen mysig park med alla skulpturer, Vigelnads parken vill säga.. Dessutom släpade jag med Jaap till National museet och vi var och såg Skriet som är tillbaka på sin plats.. På kvällen var ute och åt på restaurang och tog en öl efteråt, sen gick vi tillbaka till vandrarhemmet beläget mitt i centrum.. Oslo är verkligen mysigt, påminner mig lite om Irland med alla färgglada byggnader... Vi stannade två dagar i Oslo sen far vi hem till Göteborg..Hemma i västkusten gjorde vi en dagsutflykt till Marsstrand... Sist jag var i Sydafrika fick jag skrapsår på benen och innan dess var det nog inte sen man var liten..Eftersom vi togg en vandrigstur runt ön och inte längst med stigen hamnade vi i snår och jag har skrapsår lite här och var sen den dagen..;o) Nästa dag bestämde vi oss för att åka till Danmark, det var i Danmark mitt i natten som bilen dogg, ute i något industri område tack och lov inte allt för långt från vandrarhemmet puttade dit bilen...Dagen därpå redde vi ut vår olycka och till sist raggade vi upp några vägarbetare då bilen på morgonen inte togg oss längre än 500m dvs ut på motrovägen igen, dom två killarna var jätte shysta och hjälpte oss att boxerad bilen till närmaste verkstad. Tyvärr kunde ingen hjälpa oss där då de behövde inföskaffa reservdelarna först.. efter mycket om och men och samtal mellan hem och Danmark, bestämde vi oss för at lämna bilen i Danmark... Det var den bästa lösningen.. Trotts uppständelsen gick vi vidare.. unnades oss en heldag i Köpenhavn och togg till slut bussen hem till Göteborg!
Sweden’s beautiful in summer, especially the west coast of course… What could be better than taking two days of sailing... Kalle an old childhood friend asked me if I wanted to join him and his friend Janne sailing, how could I say no to that. Voila a couple of fabulous pictures, enjoy!!!
Janne is ready for sailing.
Kalle´s relaxing in the sun.
We stayed one night in a harbor, played some boule at the island and took some funny ghost pictures in the middle of the night.
